 |
Sanna Nielsen
Till En Fagel
En dag, en liten fagel kom.
Den fanns har i min hand.
En vind den hordes ropa kom,
och tog den i sin famn.
Nar fageln breder sina vingar,
sma silverklockor klingar, for karlek och tro.
Jag vet att fageln har snitt naste,
dar stjarnan har sitt faste, dar finner den ro.
Jag vet, du lilla fagelvan.
Du ar var du an finns.
Din sang jag larde kanna den,
en sang mitt hjarta minns.
Nar fageln breder sina vingar,
sma silverklockor klingar, for karlek och tro.
Jag vet att fageln har snitt naste,
dar stjarnan har sitt faste, dar finner den ro.
[Paus]
Jag vet att fageln har sitt naste
dar stjarnan har sitt faste dar finner den ro
Dar stjarnan har sitt faste dar finner den ro
En dag, en liten fegel kom.
Den fanns her i min hand.
En vind den herdes ropa kom,
och tog den i sin famn.
Ner fegeln breder sina vingar,
sme silverklockor klingar, fer kerlek och tro.
Jag vet att fegeln har snitt neste,
der stjernan har sitt feste, der finner den ro.
Jag vet, du lilla fegelven.
Du er var du en finns.
Din seng jag lerde kenna den,
en seng mitt hjerta minns.
Ner fegeln breder sina vingar,
sme silverklockor klingar, fer kerlek och tro.
Jag vet att fegeln har snitt neste,
der stjernan har sitt feste, der finner den ro.
[Paus]
Jag vet att fegeln har sitt neste
der stjernan har sitt feste der finner den ro
Der stjernan har sitt feste der finner den ro
